Det är söndag, jag vaknade 11,45 hemma hos Älskling. Yeesss! nu kommer ja typ va seg hela dagen. Ogillar att sova så länge. Istället för att väcka honom och fixa frukost så klädde jag på mig och gick hem. Lite frisk luft gör att man vaknar till lite. Hemma kunde ja ju också sätta på högmusik utan att väcka min sovande bejb. Fast jag saknar honom ju redan. Är det såhär de är att vara sådär löjligt förälskad? jag tror nästan det iaf:p

Söndagar brukar jag se som en sån där typiskt plugga, träna och städa dag. Hoppas älskling får iväg mig snart på träningen, skulle behöva en spark i baken för att orka ta mig ut och träna idag.

Just nu håller jag iaf på och städa. Sen måste jag verkligen läsa... och förhöra mig själv på socialpsykologin och förberedda mig för ett grupparbete...

I morrn måste jag även ringa vårdcentralen för att be om att få göra nya prover. Jag tror nämligen mitt blodvärde sjunkit igen. Känner av den där svimkänslan väldigt ofta nu förtiden och känner mig oftast tröttare än vanligt, och ofta yr.  Känner att jag även varit rätt "blödig" alltså ledsnare än vad jag brukar känna mig. Jag brukar för det allra mesta bara känna mig glad! Kan o ha att göra med trötthet? jag vet inte. Men värt och kolla upp! =)

Nu ska jag skura mina golv med min fina rosa skurmopp! :D




Köpt i Luleå och jag är fullkomligt förälskad! hur ofta är man det i en skurhink och mopp liksom? :p haha.